Jag är dansare:Linnéa Busk
Foto: Saga Carlsson.
Lär känna några av våra många elever på Dansverket! Först ut: Linnéa!
Namn: Linnéa Busk
Ålder: 14 år
Grupp: Danslinjen steg 4
Antal år på Dansverket: ca 4 år
Vad är dans för dig, Linnéa?
För mig är dans ett annorlunda och roligt sätt att uttrycka mig på. Jag får göra massor av olika sorters danser, långsamma, snabba, glada, ledsna osv. Jag kan alltid hitta olika sätt att förmedla känslor med musiken och kroppen. Dans är så brett och det finns så otroligt många stilar så dans kan alltid lätta upp stämningen för nästan vem som helst, när som helst. Det är helt enkelt ett roligare sätt att få visa hur jag känner och samtidigt lära mig nya tekniker och få kroppskontroll, och även träffa nya kompisar.
För mig är dans ett annorlunda och roligt sätt att uttrycka mig på. Jag får göra massor av olika sorters danser, långsamma, snabba, glada, ledsna osv. Jag kan alltid hitta olika sätt att förmedla känslor med musiken och kroppen. Dans är så brett och det finns så otroligt många stilar så dans kan alltid lätta upp stämningen för nästan vem som helst, när som helst. Det är helt enkelt ett roligare sätt att få visa hur jag känner och samtidigt lära mig nya tekniker och få kroppskontroll, och även träffa nya kompisar.
Vad tycker du är det absolut bästa med dans?
Jag tycker att det bästa med att dansa är på uppvisningsdagen när det är lite stressigt bakom scenen och det ligger kläder överallt och veta att det snart är dags att gå upp på scenen. Jag gillar faktiskt när det är lite stressigt så att alla får hjälpas åt och sedan springa ut på scenen och köra sin dans som man tränat på så länge. Det är inte bara att stå på scenen som man längtar efter, det är även allt som händer bakom scenen med alla danskompisar.
Berätta om ditt första, starka dansminne!
Det första minnet som kom upp i mitt huvud var mitt allra första genrep. Jag var 10 år och jag dansade till 21st century girl. När jag kom ut på scenen och såg alla elever i publiken så blev jag extremt nervös och var nästan tvungen att gå av scenen. Och det var bara genrepet, tänk hur mycket mer folk det skulle vara sen på föreställningen! Men jag dansade och det gick jättebra. Det gjorde föreställningen också. Den känslan när jag för första gången stod på scenen och kände nervositeten är på något konstigt sätt en jättehärlig känsla!